Svenska hushåll har en av de högsta skuldsättningsnivåerna inom EU
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) uppgick de svenska hushållens genomsnittliga låneskuld till 469 000 kronor per person i slutet av 2022, vilket placerar Sverige på tredje plats efter Luxemburg och Danmark
. Denna höga skuldsättning gör hushållen särskilt sårbara för räntehöjningar, eftersom många svenska hushåll föredrar rörliga räntor, vilket ökar deras räntekänslighet
.
Jakob Nyberg och Kronofogdens agerande
När Ebba Olsson upptäckte att hennes bil skulle utmätas, agerade hon direkt. Med registreringsbevis, kvitton och kontoutdrag i handen körde hon till platsen för att försöka förhindra vad som kan beskrivas som ett rent övergrepp på en oskyldig människas rättigheter. Trots obestridliga bevis valde Kronofogden att utmäta bilen, eftersom den lånats ut till en vän med skulder.
Jakob Nyberg på Kronofogden förklarar detta med att “i svensk rätt har vi en stark tradition av att den som har något i sin besittning, anses vara ägaren.” Men låt oss vara tydliga: det är en tolkning av lagen som saknar både empati och logik. Är det rimligt att någon som bara lånar ut sin egendom ska straffas för en annans skulder? Är det rättssäkerhet?
När tradition går före förnuft
Nybergs resonemang visar en förlegad syn som tycks sakna förståelse för hur verkligheten ser ut för många människor. Att använda “tradition” som ett argument i ett fall som detta är inte bara svagt, det är ovärdigt och saknar empati. Det handlar inte om tradition, Jacob, det handlar om människor – människor som kämpar för att hålla ihop sina liv i ett alltmer ekonomiskt pressat Sverige. Hur kan någon med så dålig förståelse för mänsklig empati få sitta på en position där de fattar beslut som påverkar människors vardag och överlevnad?
Jakob Nyberg och Kronofogden – Ett skrämmande leende i TV
Att Jakob Nyberg dessutom kunde sitta och le i TV när han yttrade sig om saken är fullständigt oförståeligt. Är det roligt att människor i Sverige tvingas låna ut egendom för att få vardagen att gå ihop? Är det ett skämt att antalet skuldsatta hushåll ökar lavinartat i vårt land?
Statistik visar att antalet skuldsatta hushåll hos Kronofogden har ökat drastiskt de senaste åren. Till exempel har antalet ärenden om utmätning ökat med över X procent under de senaste fem åren. Bakom dessa siffror finns riktiga människor – föräldrar som kämpar för sina barn, unga vuxna som försöker skapa sig ett liv och äldre som inte längre klarar av ekonomin.
Är detta det samhälle vi vill ha?
I ett Sverige där julen närmar sig och fler än någonsin måste låna pengar för att få vardagen att fungera, framstår Jacob Nybergs kommentar som ett hån. Det är inte bara bristande empati – det är direkt omänskligt. Kronofogdens roll är att balansera mellan att upprätthålla rättvisa och visa förståelse för de människor som hamnat i svåra situationer. Att istället gömma sig bakom “tradition” utan att beakta verkliga konsekvenser för individen är ett svek mot det svenska folket.
Jakob Nyberg, kanske är det dags att reflektera över om du är rätt person för denna roll. Att arbeta med människor i utsatta situationer kräver inte bara kunskap om lagar och regler, utan också en grundläggande respekt och empati för dem vars liv påverkas av besluten. Dina ord och ditt leende i TV ger intrycket av att du saknar den förståelse och det engagemang som behövs i en sådan viktig roll.
Det är rimligt att fråga: hur ser rekryteringsprocessen ut för en sådan tjänst? Vilka kvaliteter anses vara avgörande? Om empati och förståelse för människor inte är en del av urvalskriterierna, är det något som behöver granskas och förändras.
Kronofogdemyndighetens verksamhet styrs av svensk lagstiftning, främst Utsökningsbalken (1981:774), som reglerar förfarandet vid utmätning av egendom. Enligt 4 kap. 17 § Utsökningsbalken får utmätning ske endast om det framgår att egendomen tillhör gäldenären. Vidare stadgar 4 kap. 18 § att lös egendom som finns i gäldenärens besittning presumeras tillhöra denne, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan.
När en representant för Kronofogden, såsom Jacob Nyberg, hänvisar till “svensk tradition” i samband med utmätning, kan detta tolkas som en referens till den juridiska presumtionen att egendom i gäldenärens besittning antas vara deras, om inte annat bevisas. Det är dock avgörande att myndighetspersoner tydligt kommunicerar att deras beslut grundas på gällande lagar och inte på traditioner eller praxis som saknar lagstöd.
Myndighetsutövning definieras som beslut eller åtgärder som uttrycker samhällets maktbefogenheter gentemot medborgarna
Är uttalandet om “tradition” felaktigt?
Jacob Nybergs uttalande om att “i svensk rätt har vi en stark tradition av att den som har något i sin besittning anses vara ägaren” kan uppfattas som missvisande eftersom det:
- Inte gör en tydlig koppling till den juridiska grunden i 4 kap. 18 § Utsökningsbalken.
- Riskerar att signalera att Kronofogden agerar efter oskrivna traditioner snarare än gällande lag, vilket strider mot legalitetsprincipen.
Problemet med att hänvisa till tradition:
- Myndigheter som Kronofogden är skyldiga att uttrycka sig på ett sätt som tydligt klargör att deras beslut grundar sig på svensk lagstiftning. Att hänvisa till “tradition” snarare än lag kan undergräva förtroendet för myndigheten och öppna upp för kritik om att de agerar godtyckligt.
- Om Jacob Nybergs uttalande uppfattas som att Kronofogden inte följer lagen, utan istället agerar efter tradition, kan det skapa förvirring och ifrågasätta legitimiteten i myndighetens beslut.
Sammanfattning:
Kronofogden får inte fatta beslut baserat på traditioner, utan måste strikt följa gällande lagar och regler enligt legalitetsprincipen. Jacob Nybergs uttalande om tradition kan uppfattas som felaktigt eller missvisande om det inte klargörs att det finns laglig grund för agerandet. Myndighetsrepresentanter har ett ansvar att tydligt kommunicera lagens ramar för att undvika att beslut framstår som godtyckliga eller osakliga.
